Laktos är en typ av socker som finns naturligt i de flesta däggdjurens mjölk.
Laktosintolerans är ett tillstånd som kännetecknas av symtom som magsmärta, uppblåsthet, gaser och diarré, som orsakas av laktosmalabsorption.
Hos människor är det ett enzym som kallas laktas som ansvarar för att bryta ner laktos för matsmältning. Detta är särskilt viktigt för spädbarn, som behöver laktas för att smälta bröstmjölk.
När barn blir äldre producerar de dock i allmänhet mindre och mindre laktas.
I vuxen ålder producerar upp till 70 % av människorna inte längre tillräckligt med laktas för att smälta laktosen i mjölk på rätt sätt, vilket leder till symtom när de äter mejeriprodukter. Detta är särskilt vanligt hos personer av utomeuropeisk härkomst.
Vissa personer kan också utveckla laktosintolerans efter en operation eller på grund av gastrointestinala sjukdomar som virus- eller bakterieinfektioner.
Här är de 5 vanligaste tecknen och symptomen på laktosintolerans.
1. Magsmärta och uppblåsthet
Magsmärta och uppblåsthet är vanliga symtom på laktosintolerans hos både barn och vuxna.
När kroppen inte kan bryta ner laktos passerar den genom tarmen tills den når tjocktarmen.
Kolhydrater som laktos kan inte absorberas av cellerna i tjocktarmen, men de kan fermenteras och brytas ner av de naturligt förekommande bakterierna som lever där, den så kallade mikrofloran.
Vid denna jäsning frigörs kortkedjiga fettsyror samt gaserna väte, metan och koldioxid.
Den ökade mängden syror och gaser som uppstår kan leda till magsmärtor och kramper. Smärtan är vanligtvis lokaliserad runt naveln och i nedre delen av magen.
Känslan av uppblåsthet orsakas av en ökning av vatten och gas i tjocktarmen, vilket gör att tarmväggen sträcks ut, även känd som distention.
Intressant nog är mängden uppblåsthet och smärta inte relaterad till mängden laktos som intas, utan till individens känslighet för känslor av uppblåsthet. Därför kan frekvensen och svårighetsgraden av symtomen variera avsevärt mellan olika individer.
Slutligen kan uppblåsthet, uppspändhet och smärta leda till illamående eller till och med kräkningar hos vissa personer. Detta är sällsynt men har observerats i vissa fall, även hos barn.
Det är viktigt att notera att magsmärta och uppblåsthet är vanliga symtom som kan bero på andra orsaker, t.ex. överätning, andra typer av malabsorption, infektioner, mediciner och andra sjukdomar.
Sammanfattning: Magsmärta och uppblåsthet är vanligt vid laktosintolerans. De orsakas när bakterier i tjocktarmen fermenterar laktos som kroppen har lämnat osmält, vilket resulterar i överskott av gas och vatten. Smärtan är oftast lokaliserad runt naveln och nedre delen av magen.
2. Diarré
Diarré definieras som ökad avfallsfrekvens, vätskan eller volymen. Officiellt klassificeras det som diarré om mer än 200 gram avföring släpps ut på 24 timmar.
Laktosintolerans orsakar diarré genom att öka vattenvolymen i tjocktarmen, vilket ökar volymen och vätskeinnehållet i avföringen. Det är vanligare hos spädbarn och småbarn än hos vuxna.
I tjocktarmen fermenterar mikrofloran laktos till kortkedjiga fettsyror och gaser. De flesta, men inte alla, av dessa syror absorberas tillbaka till tjocktarmen. De överblivna syrorna och laktosen ökar den mängd vatten som kroppen släpper ut i tjocktarmen.
I allmänhet måste mer än 45 gram kolhydrater finnas i tjocktarmen för att orsaka diarré. När det gäller laktos motsvarar detta att dricka 3-4 koppar (ca 750 ml till 1 liter) mjölk, om man antar att ingen laktos smälts innan den når tjocktarmen.
Det är dock inte alla kolhydrater som orsakar diarré som kommer från laktos. 2-20 % av alla kolhydrater som konsumeras når tjocktarmen osmält hos friska människor.
Slutligen finns det många andra orsaker till diarré än laktosintolerans. Dessa inkluderar kost, andra typer av malabsorption, mediciner, infektioner och inflammatoriska tarmsjukdomar.
Föreslagna för dig: 9 tecken och symtom på irritabel tarm
Sammanfattning: Laktosintolerans kan orsaka diarré, eller en ökning av avföringens frekvens, vätska eller volym. Den uppstår när osmält laktos jäser i tjocktarmen och producerar kortkedjiga fettsyror som ökar mängden vatten i tarmen.
3. Ökad gas
Jäsningen av laktos i tjocktarmen ökar produktionen av gaserna väte, metan och koldioxid.
Hos personer med laktosintolerans blir mikrofloran i tjocktarmen mycket bra på att jäsa laktos till syror och gaser. Detta leder till att mer laktos fermenteras i tjocktarmen, vilket ytterligare ökar flatulensen.
Mängden gas som produceras kan variera enormt från person till person på grund av skillnader i mikroflorans effektivitet och i hur snabbt gasen återabsorberas av tjocktarmen.
Intressant nog luktar de gaser som produceras vid laktosjäsning inte. Lukten av flatulens kommer från nedbrytningen av proteiner i tarmen, inte från kolhydrater.
Sammanfattning: Fermentering av laktos i tjocktarmen kan leda till ökad flatulens, och hur mycket detta sker kan variera avsevärt från person till person. Den gas som produceras vid fermentering av laktos är luktfri.
4. Förstoppning
Förstoppning kännetecknas av hårda, sällsynta avföringar, känslor av ofullständig avföring, obehag i magen, uppblåsthet och överdriven ansträngning.
Det kan vara en annan indikation på laktosintolerans, även om det är ett mycket ovanligare symptom än diarré.
När bakterier i tjocktarmen fermenterar osmält laktos producerar de metangas. Metan tros fördröja den tid det tar för maten att passera genom tarmen, vilket leder till förstoppning hos vissa människor.
Hittills har de förstoppande effekterna av metan endast studerats hos personer med irritabelt tarmsyndrom och bakteriell överväxt. Därför är förstoppning inte allmänt förknippad med laktosintolerans, även om det har rapporterats som ett symptom.
Andra orsaker till förstoppning är uttorkning, brist på fibrer i kosten, vissa mediciner, irritabel tarm, diabetes, hypotyreos, Parkinsons sjukdom och hemorrojder.
Föreslagna för dig: 7 imponerande hälsofördelar med yoghurt
Sammanfattning: Förstoppning är ett mer sällsynt symptom på laktosintolerans. Man tror att den orsakas av en ökad metanproduktion i tjocktarmen, vilket fördröjer transittiden i tarmen. Det behövs mer forskning om förstoppning hos personer med laktosintolerans.
5. Andra symtom
Även om de primära erkända symptomen på laktosintolerans är gastrointestinala, har vissa fallstudier rapporterat andra symptom, bland annat följande:
- Huvudvärk
- Trötthet
- Förlust av koncentration
- Muskel- och ledvärk
- Sår i munnen
- Problem med urinering
- Eksem
Dessa symtom har dock inte fastställts som verkliga symtom på laktosintolerans och kan ha andra orsaker.
Dessutom kan vissa personer med mjölkallergi felaktigt tillskriva sina symtom till laktosintolerans.
Upp till 5 % av alla människor har en komjölksallergi, och det är vanligare hos barn.
Mjölkallergi och laktosintolerans är inte relaterade till varandra. De förekommer dock ofta tillsammans, vilket kan göra det svårare att identifiera orsakerna till symtomen.
Symtomen på mjölkallergi är bland annat:
- Utslag och eksem
- Kräkningar, diarré och magsmärta
- Astma
- Anafylaxi
Till skillnad från laktosintolerans kan en mjölkallergi vara livshotande, så det är viktigt att få en korrekt diagnos av symtomen, särskilt hos barn.
Sammanfattning: Andra rapporterade symtom är huvudvärk, trötthet, eksem samt muskel- och ledvärk, men dessa har inte bekräftats som verkliga symtom. Det är viktigt att inte förväxla laktosintolerans med mjölkallergi, som kan vara dödlig.
Vad ska du göra om du har symptom på laktosintolerans?
Eftersom symtomen på laktosintolerans är ganska allmänna är det viktigt att få en korrekt diagnos innan du tar bort mejeriprodukter från din kost.
Många personer som tror att de har laktosintolerans eftersom de har upplevt symptomen har visat sig absorbera laktos normalt.
Hälsovårdspersonal diagnostiserar ofta laktosintolerans med hjälp av väteandningstestet. Detta innebär att man intar 50 gram laktos och testar om det finns förhöjda nivåer av väte i utandningsluften, vilket orsakas av bakterier som fermenterar laktos i tjocktarmen.
Föreslagna för dig: 7 livsmedel som kan orsaka förstoppning
Intressant nog är det så att upp till 20 % av personer med laktosmalabsorption inte testar positivt, och vissa personer som testar positivt har inga symtom alls.
Detta beror på att inte alla personer med malabsorption har laktosintolerans.
Laktosintolerans definieras av förekomsten av rapporterade symtom, och det beror på hur känslig en person är för effekterna av malabsorptionen, samt mängden laktos i kosten.
Behandling av laktosintolerans innebär vanligtvis att man begränsar eller undviker livsmedel med hög laktoshalt, t.ex. mjölk, ostspridning, grädde och glass.
Personer med laktosintolerans kan dock ofta tolerera upp till 1 kopp (240 ml) mjölk, särskilt om den fördelas över dagen. Detta motsvarar 0,4-0,5 ounces (12-15 gram) laktos.
Dessutom tål människor ofta fermenterade mjölkprodukter som ost och yoghurt bättre, så dessa livsmedel kan hjälpa människor att tillgodose sina kalciumbehov utan att orsaka symtom.
Sammanfattning: Om du har symtom på laktosintolerans kan din läkare fastställa din diagnos genom att låta dig utföra ett väteandningstest. Behandlingen innebär vanligtvis att man undviker livsmedel med hög laktoshalt som mjölk, även om du fortfarande kan tolerera små mängder.
Sammanfattning
Laktosintolerans är mycket vanligt och drabbar upp till 70 % av alla människor i världen.
De vanligaste symtomen är magsmärta, uppblåsthet, diarré, förstoppning, gaser, illamående och kräkningar.
Det har rapporterats om andra symtom, såsom huvudvärk, trötthet och eksem, men dessa är mer sällsynta och inte väl etablerade. Ibland tror människor felaktigt att symtom på mjölkallergi, t.ex. eksem, beror på laktosintolerans.
Om du har symtom på laktosintolerans kan ett väteandningstest hjälpa dig att avgöra om du har laktosmalabsorption eller om dina symtom orsakas av något annat.
Behandlingen innebär att man minskar eller tar bort laktos från kosten, inklusive mjölk, grädde och glass. Många personer med laktosintolerans kan dock dricka upp till 1 kopp (240 ml) mjölk utan att få symtom.
Svårighetsgraden av symtomen varierar från person till person, så det är viktigt att ta reda på vilken mängd mejeriprodukter som fungerar för dig.