Binge eating disorder (BED) är en typ av mat- och ätstörning som nu erkänns som en officiell diagnos. Den drabbar nästan 2 % av alla människor i världen och kan orsaka ytterligare hälsoproblem som är kopplade till kosthållning, t.ex. höga kolesterolnivåer och diabetes.
Mat- och ätstörningar handlar inte bara om mat, vilket är anledningen till att de erkänns som psykiatriska störningar. Människor utvecklar dem vanligtvis som ett sätt att hantera ett djupare problem eller ett annat psykologiskt tillstånd, t.ex. ångest eller depression.
Den här artikeln handlar om symtom, orsaker och hälsorisker för binge eating disorder, samt hur du kan få hjälp och stöd för att övervinna det.
Gå ner i vikt
Bygga muskler
Äta hälsosamt
Utforska nya kökInnehållsförteckning
Vad är binge eating disorder och vilka är symptomen?
Personer med binge eating disorder kan äta mycket mat på kort tid, även om de inte är hungriga. Känslomässig stress eller stress spelar ofta en roll och kan utlösa en period av ätstörningar.
En person kan känna en känsla av befrielse eller lättnad under en ätstörning men uppleva skamkänslor eller förlust av kontroll efteråt.
För att en sjukvårdspersonal ska kunna ställa diagnosen binge eating disorder måste tre eller fler av följande symtom föreligga.:
- äta mycket snabbare än normalt
- äta tills man är obekvämt mätt
- äta stora mängder utan att känna sig hungrig
- äter ensam på grund av känslor av skam och förlägenhet
- Känslor av skuld eller avsky mot sig själv.
Personer med binge eating disorder upplever ofta känslor av extrem olycklighet och ångest över sitt överätande, sin kroppsform och vikt.
Sammanfattning: Binge eating disorder kännetecknas av upprepade episoder av okontrollerat intag av ovanligt stora mängder mat under en kort period. Dessa episoder åtföljs av skuldkänslor, skam och psykiskt lidande.
Vad orsakar binge eating disorder?
Orsakerna till binge eating disorder är inte väl kända, men beror sannolikt på en rad olika riskfaktorer, bland annat följande:
- Genetik. Personer med BED kan ha en ökad känslighet för dopamin, en kemikalie i hjärnan som är ansvarig för känslor av belöning och njutning. Det finns också starka bevis för att sjukdomen är ärftlig.
- Genus. BED är vanligare hos kvinnor än hos män. I USA drabbas 3,6 % av kvinnorna någon gång i livet av BED, jämfört med 2,0 % av männen. Detta kan bero på underliggande biologiska faktorer.
- Förändringar i hjärnan. Det finns indikationer på att personer med BED kan ha förändringar i hjärnans struktur som resulterar i en ökad reaktion på mat och mindre självkontroll.
- Kroppsstorlek. Nästan 50 % av personer med BED har fetma, och 25-50 % av de patienter som söker viktminskningsoperationer uppfyller kriterierna för BED. Viktproblem kan vara både en orsak och ett resultat av störningen.
- Kroppsbild. Personer med BED har ofta en mycket negativ kroppsbild. Kroppsmissnöje, bantning och överätning bidrar till utvecklingen av sjukdomen.
- Svåldsätning. De som drabbas rapporterar ofta att de har en historia av ätstörningar som det första symptomet på sjukdomen. Detta inkluderar ätstörningar under barndomen och tonåren.
- Emotionella trauman. Stressiga händelser i livet, som misshandel, dödsfall, separation från en familjemedlem eller en bilolycka, är riskfaktorer. Mobbning under barndomen på grund av vikt kan också bidra.
- Andra psykologiska tillstånd. Nästan 80 % av personer med BED har minst en annan psykologisk störning, såsom fobier, depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), bipolär sjukdom, ångest eller missbruk.
En episod av binge eating kan utlösas av stress, bantning, negativa känslor i samband med kroppsvikt eller kroppsform, tillgången på mat eller tristess.
Sammanfattning: Orsakerna till BED är inte helt kända. Liksom för andra ätstörningar finns det en rad olika genetiska, miljömässiga, sociala och psykologiska risker som är förknippade med dess utveckling.
Hur diagnostiseras binge eating disorder?
Även om vissa människor ibland överäter, till exempel vid Thanksgiving eller en fest, betyder det inte att de har BED, trots att de har upplevt några av symtomen som anges ovan.
BED börjar vanligtvis i slutet av tonåren och i början av tjugoårsåldern, men kan uppstå i vilken ålder som helst. Människor behöver i allmänhet stöd för att övervinna BED och utveckla ett hälsosamt förhållande till mat. Om BED inte behandlas kan det pågå i många år.
För att få diagnosen måste en person ha haft minst en ätstörningsepisod per vecka under minst tre månader.
Svårighetsgraden varierar från mild, som kännetecknas av en till tre ätstörningar per vecka, till extrem, som kännetecknas av 14 eller fler episoder per vecka.
En annan viktig egenskap är att inte vidta åtgärder för att “ångra” ett sug. Detta innebär att en person med BED, till skillnad från bulimi, inte kräks, tar laxermedel eller övertränar för att försöka motverka en ätande episod.
Liksom andra ätstörningar är det vanligare hos kvinnor än hos män. Det är dock vanligare bland män än andra typer av ätstörningar.
Vilka är hälsoriskerna?
BED är förknippat med flera betydande fysiska, känslomässiga och sociala hälsorisker.
Föreslagna för dig: 12 vetenskapligt grundade hälsofördelar med meditation
Upp till 50 % av personer med BED lider av fetma. Men störningen är också en oberoende riskfaktor för att gå upp i vikt och utveckla fetma. Detta beror på det ökade kaloriintaget under binging-episoder.
Fetma i sig själv ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes och cancer.
Vissa studier har dock visat att personer med BED har en ännu större risk att utveckla dessa hälsoproblem, jämfört med personer med fetma av samma vikt som inte har BED.
Andra hälsorisker som är förknippade med BED är sömnproblem, kroniska smärttillstånd, astma och irritabel tarm (IBS).
Hos kvinnor är tillståndet förknippat med en risk för fertilitetsproblem, graviditetskomplikationer och utveckling av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
Forskning har visat att personer med BED rapporterar utmaningar med sociala interaktioner, jämfört med personer utan sjukdomen.
Dessutom har personer med BED en hög frekvens av sjukhusvistelser, öppenvård och besök på akutmottagningen, jämfört med dem som inte har en mat- eller ätstörning.
Även om dessa hälsorisker är betydande finns det flera effektiva behandlingar för BED.
Sammanfattning: BED är kopplat till en ökad risk för viktökning och fetma, samt tillhörande sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdomar. Det finns också andra hälsorisker, bland annat sömnproblem, kronisk smärta, psykiska problem och minskad livskvalitet.
Vilka är behandlingsalternativen för binge eating disorder?
Behandlingsplanen för BED beror på orsakerna till och svårighetsgraden av ätstörningen, liksom individuella mål.
Behandlingen kan vara inriktad på ätstörningar, övervikt, kroppsuppfattning, psykiska problem eller en kombination av dessa.
Terapimöjligheterna omfattar kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi, dialektisk beteendeterapi, viktminskningsterapi och medicinering. Dessa kan utföras på en-till-en-basis, i en gruppmiljö eller i ett självhjälpsformat.
Föreslagna för dig: 10 smarta sätt att sluta äta sent på kvällen
För vissa personer kan endast en typ av terapi vara nödvändig, medan andra kan behöva prova olika kombinationer tills de hittar rätt.
En läkare eller psykolog kan ge råd om hur man väljer en individuell behandlingsplan.
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi (CBT) för BED fokuserar på att analysera sambanden mellan negativa tankar, känslor och beteenden relaterade till ätande, kroppsform och vikt.
När orsakerna till negativa känslor och mönster har identifierats kan man utveckla strategier för att hjälpa människor att förändra dem.
Specifika insatser inkluderar att sätta upp mål, självövervakning, uppnå regelbundna måltidsmönster, ändra tankar om sig själv och sin vikt och uppmuntra till hälsosamma viktkontrollvanor.
Terapeutledd KBT har visat sig vara den mest effektiva behandlingen för personer med BED. En studie visade att 79 % av deltagarna efter 20 KBT-sessioner inte längre hade några ätstörningar, och 59 % av dem hade fortfarande lyckats efter ett år.
Alternativt kan man också använda sig av KBT för guidad självhjälp. I det här formatet får deltagarna vanligtvis en manual att arbeta igenom på egen hand, tillsammans med möjligheten att delta i några ytterligare möten med en terapeut för att hjälpa till att vägleda dem och sätta upp mål.
Självhjälpsterapi är ofta billigare och mer lättillgänglig, och det finns webbplatser och mobilappar som erbjuder stöd. KBT för självhjälp är ett effektivt alternativ till traditionell KBT.
Sammanfattning: KBT fokuserar på att identifiera de negativa känslor och beteenden som orsakar ätstörningar och hjälper till att införa strategier för att förbättra dem. Det är den mest effektiva BED-behandlingen och kan göras tillsammans med en terapeut eller i självhjälpsformat.
Interpersonell psykoterapi
Interpersonell psykoterapi (IPT) bygger på idén att ätstörningar är en copingmekanism för olösta personliga problem som sorg, relationskonflikter, betydande förändringar i livet eller underliggande sociala problem.
Målet är att identifiera det specifika problemet som är kopplat till det negativa ätbeteendet, erkänna det och sedan göra konstruktiva förändringar under 12-16 veckor.
Terapin kan antingen ske i grupp eller enskilt med en utbildad terapeut och kan ibland kombineras med KBT.
Det finns starka bevis för att denna typ av terapi har både kort- och långsiktiga positiva effekter på att minska ätstörningar. Det är den enda andra terapin med lika goda resultat på lång sikt som KBT.
Föreslagna för dig: Hur man slutar äta för mycket: 23 enkla tips
Det kan vara särskilt effektivt för personer med svårare former av ätstörningar och personer med lägre självkänsla.
Sammanfattning: IPT betraktar ätstörningar som en copingmekanism för underliggande personliga problem. Den behandlar ätstörningar genom att erkänna och behandla dessa underliggande problem. Det är en framgångsrik terapi, särskilt för svåra fall.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) ser ätstörningar som en känslomässig reaktion på negativa upplevelser som personen inte har något annat sätt att hantera.
Den lär människor att reglera sina känslomässiga reaktioner så att de kan hantera negativa situationer i vardagen utan att bli sugna.
De fyra huvudområdena för behandling inom DBT är mindfulness, distress tolerance, emotionsreglering och interpersonell effektivitet.
En studie med 44 kvinnor med BED som genomgick DBT visade att 89 % av dem slutade med hetsätning i slutet av terapin, även om detta sjönk till 56 % vid uppföljningen efter sex månader.
Det finns dock begränsad information om DBT:s effektivitet på lång sikt och om hur den står sig i jämförelse med KBT och IPT.
Forskningen om denna behandling är lovande, men det behövs fler studier för att avgöra om den kan tillämpas på alla personer med BED.
Sammanfattning: DBT ser ätstörningar som ett svar på negativa upplevelser i det dagliga livet. Man använder tekniker som mindfulness och känsloreglering för att hjälpa människor att klara sig bättre och sluta äta sig mätta. Det är oklart om det är effektivt på lång sikt.
Viktminskningsterapi
Beteendebaserad viktminskningsterapi syftar till att hjälpa människor att gå ner i vikt, vilket kan minska ätstörningar genom att förbättra självkänslan och kroppsuppfattningen.
Avsikten är att göra gradvisa förändringar i den hälsosamma livsstilen när det gäller kost och motion, samt att övervaka matintaget och tankar om mat under dagen. Man förväntar sig en viktnedgång på cirka 0,5 kg per vecka.
Viktminskningsterapi kan hjälpa till att förbättra kroppsuppfattningen och minska vikten och de hälsorisker som är förknippade med fetma, men den är inte lika effektiv som KBT eller IPT när det gäller att stoppa ätstörningar.
Precis som med vanlig viktminskningsbehandling för fetma har beteendebaserad viktminskningsbehandling visat sig hjälpa människor att uppnå endast kortsiktig, måttlig viktnedgång.
Det kan dock fortfarande vara ett bra alternativ för personer som inte lyckats med andra behandlingar eller som främst är intresserade av att gå ner i vikt.
Sammanfattning: Viktminskningsterapi syftar till att förbättra symtomen på ätstörningar genom att minska vikten i hopp om att detta ska förbättra kroppsuppfattningen. Den är inte lika framgångsrik som KBT eller interpersonell terapi, men den kan vara användbar för vissa individer.
Mediciner
Flera mediciner har visat sig kunna behandla ätstörningar och är ofta billigare och snabbare än traditionell terapi.
Ingen nuvarande medicinering är dock lika effektiv vid behandling av BED som beteendeterapier.
Tillgängliga behandlingar inkluderar antidepressiva läkemedel, antiepileptiska läkemedel som topiramat och läkemedel som traditionellt används för hyperaktiva störningar, t.ex. lisdexamfetamin.
Forskning har visat att läkemedel har en fördel jämfört med placebo när det gäller kortsiktig minskning av ätstörningar. Mediciner har visat sig vara 48,7 % effektiva, medan placebo har visat sig vara 28,5 % effektiva.
De kan också minska aptiten, tvångstankar, tvångstankar och symtom på depression.
Även om dessa effekter låter lovande har de flesta studier genomförts under korta perioder, så det behövs fortfarande uppgifter om långtidseffekter.
Dessutom kan biverkningar av behandlingen vara huvudvärk, magproblem, sömnstörningar, ökat blodtryck och ångest.
Eftersom många personer med BED har andra psykiska problem, såsom ångest och depression, kan de också få ytterligare mediciner för att behandla dessa.
Föreslagna för dig: Orthorexia nervosa: Tecken, symtom och behandling
Sammanfattning: Mediciner kan hjälpa till att förbättra ätstörningar på kort sikt. Långsiktiga studier behövs dock. Mediciner är i allmänhet inte lika effektiva som beteendeterapier och kan ha biverkningar.
Hur man övervinner ätstörningar
Det första steget för att övervinna ätstörningar är att tala med en läkare. Denna person kan hjälpa till med att ställa en diagnos, avgöra hur allvarlig störningen är och rekommendera den lämpligaste behandlingen.
I allmänhet är KBT den mest effektiva behandlingen, men det finns en rad olika behandlingar. Beroende på de individuella omständigheterna kan en enda behandling eller en kombination av dessa fungera bäst.
Oavsett vilken behandlingsstrategi som används är det viktigt att man också väljer en hälsosam livsstil och kost när det är möjligt.
Här är några ytterligare hjälpsamma strategier:
- För en mat- och humördagbok. Att identifiera personliga utlösare är ett viktigt steg för att lära sig att kontrollera sina bingeimpulser.
- Praktisera mindfulness. Detta kan bidra till att öka medvetenheten om utlösande faktorer för att äta sig mätt och samtidigt hjälpa till att öka självkontrollen och upprätthålla självacceptans.
- Det är viktigt att få stöd, oavsett om det är genom en partner, familj, en vän, stödgrupper för ätstörningar eller på nätet.
- Välj hälsosam mat. En kost som består av livsmedel med hög proteinhalt och hälsosamma fetter, regelbundna måltider och helfoder hjälper till att stilla hungern och ge nödvändiga näringsämnen.
- Börja träna. Träning kan hjälpa till att öka viktminskningen, förbättra kroppsuppfattningen, minska ångestsymtom och öka humöret.
- Få tillräckligt med sömn. Sömnbrist är förknippat med högre kaloriintag och oregelbundna matmönster. Det är rekommenderat att få minst 7-8 timmars god sömn per natt.
Sammanfattning: KBT och IPT är de bästa behandlingsalternativen för BED. Andra strategier är att föra en mat- och humördagbok, utöva mindfulness, hitta stöd, välja hälsosam mat, motionera och få tillräckligt med sömn.
Sammanfattning
Binge eating disorder är en vanlig mat- och ätstörning som, om den inte behandlas, allvarligt kan påverka en persons hälsa.
Föreslagna för dig: Phentermine för viktminskning: Fördelar, biverkningar och dosering
Det kännetecknas av upprepade, okontrollerade episoder av att äta stora mängder mat och åtföljs ofta av känslor av skam och skuld.
Det kan ha negativa effekter på den allmänna hälsan, kroppsvikten, självkänslan och den psykiska hälsan.
Lyckligtvis finns det mycket effektiva behandlingar för BED, inklusive KBT och IPT. Många strategier för en hälsosam livsstil kan införlivas i vardagen.
Det första steget för att övervinna BED är att be om hjälp från en läkare.
